Vi gick upp tidigt i lördags (6.45), åt frukost och åkte till bussen som skulle ta oss till vart vi nu skulle, Jag visste ju inte vart vi skulle riktigt. Visade sig att vi stannade i en gammal stad som heter Jerez. Där gick vi på en lång guidad tur. Började i en gammal borg typ. Sen gick vi till en stor och gammal kyrka. Och sen gick vi till en gammal lokal där de förvarar vintunnor (vet inte om de gör vin där också men tror inte det). Där hade de även en vinprovning, jag drack juice med barnen. Hela tiden spöregnade det, vilket det i stort sett gjorde hela helgen. Det var mysigt men hade vart lite bättre om man inte hade gympaskor och ett pyttelitet paraply. På lördagskvällen skulle de på mässa (vi åkte ju med kyrkokören som föräldrarna är med i) så jag och barnen stannade på hotellet. Jag och Lucia smet ut och köpte choklad och godis haha. Är jag inte ett bra föredömme för barnen? Lär dem att gå bakom ryggen på sina föräldrar, hålla hemlisar och smita ut och köpa onyttiga saker. Men det var gott med choklad och jag tror Lucia tyckte det var lite spännande :) 

På kvällen hade vi världens stelaste familjemiddag. Vi åt  på en kinarestaurang och alla var väl trötta antar jag. SPeciellt föräldrarna, de var sååå himla griniga och irriterade och sura. Den dåliga stämningen gick inte bara att ta i utan man skulle typ ha kunnat se spänningen i luften... Såå skevt och när det blir sådär känner jag mig verkligen bara ivägen. Fast det tror jag att Adriana och Lucia känner också, alltså verkligen känslan av att man vill sjunka genom golvet och man vågar typ inte andas utan att få en utskällning av de vuxna. Som tur var så var middagen snabbt över och vi köpte glass på väg tillbaka till hotellet. 

På morgonen väntade en underbar hotellfrukost. Bäst var honungsmelonen och chokladkakan. mmmmmmmm. 

Sen åkte vi en liten bit i bussen till nationalparken Doñana. Vi åkte båt över en flod (en å just där kanske men i det stora hela en flod) till parken där två jeepbussar väntade på oss. Vi åkte först på stranden och sen upp på en "utkiksplats" över skogen. Det var såå mycket grönt. Det var nån sorts barrskog, såg ut som tallar och enar men är inte säker på om det var exakt det. Sen åkte vi tillbaka och fortsatte inåt fast åt andra hållet. Fick se fint landskap och lite hjortar/rådjur och vildsvin. Det var en väldigt guppig biltur så det kändes nästan som att åka berg och dal bana haha. Men det var häftigt att se ändå. 

Vi tog en annan båt tillbaka så då åkte vi en längre bit på floden, inte bara korsade den. Sen skulle de vuxna på ytterligare en vinprovning så jag, Adriana och Lucia stannade i bussen. Helt ärligt så orkade jag inte med en till guidad tur på spanske utan det var skönt att sitta i bussen och läsa i min bok på svenska. Efter deras vinprovning åt vi lunch på en restaurang. Jag hamnade bredvid en man som faktiskt var jättetrevlig (först kände jag mig bara i vägen för han pratade med pappan som satt på min andra sida) men när han började prata med mig (även de mittemot pratade med mig) och ställa frågor så kändes det lite bättre. Jag kunde föra lite konveration och tror jag lyckades svara ganska bra på hans frågor. Det kändes iallafall skönt att få prata lite ocj föra ett samtal med en "främling" när pappan satt bredvid mig och jag hoppas han märkte att jag faktiskt pratade med dem. Jag känner liksom en press från föräldrarna att prata mycket och utveckla mitt spanska tal. Men mer om det en annan gång.

Sen gick bussen hem. Kändes ganska skönt för jag var heelt slut i huvudet av att tänka. Efter tre guidade turer och en hel helg på spanksa (ehm ja okej har ju haft 2 månader på spanska men ibland är det mer intensivt) så var det skönt att förlora mig i min bok, men när jag kom hem så var jag så trött. Det var jättekul att åka iväg med familjen och alla i kören är jättetrevliga och det känns verkligen som att de bryr sig (var en kvinna som trodde jag mådde dåligt/var ledsen för jag var tvungen att gå och snyta mig och hon frågade mig några gånger hur jag mådde och när hon gick förbi mig på restaurangen så kramade hon om min axel) men alltså jag förstod inte så mycket på rundturerna och påväg hem kände jag mig så dålig på spanska just därför. Jag har ju tyckt att jag börjar förstå mycket men tydligen inte. Fast så var det ju inte direkt vardagsprat utan väldigt specifika områden. 

Den första guiden pratade skitsnabbt men jag försökte verkligen förstå men hann liksom inte med. Guiden på vinprovningen orkade jag snart inte lysssna på just för att jag tyckte ämnen var så tråkigt... och i jeepen så var det så mycket ljud och ljudet från hans mikrofon gjorde det svårt att höra, så även där förstod jag inte så mycket. Så ja helgens aktiviter kändes nästan som en spanskaprov som jag kuggade tyvärr. 

Det bästa med helgen var ändå att jag fick sova i en säng som var tillräckligt lång, min säng här är liksom 2 dm kortare än vanliga sängar och för mig innebär det att jag inte kan ligga rakt utan att fötterna är utanför... Och sen var ju hotellfrukosten såklart väldigt bra ;) hela helgen (frånsett stel middag och att jag knappt förstod npt på turerna) var dock väldigt bra, ska se om jag har några bra bilder att visa, hinner inte det nu för ska gå och hämta Laia! 

Imorse var Laia redan vaken när jag kom upp så vet inte om väckningen hade vart med eller utan gråt, haha. Men resten av morgonen gick bara bra och det känns som hon har en helt annan inställning till mig nu. Kanske insåg hon att det inte funkade att göra som hon gjorde så när jag blev ledsen och hon fick tillsägelse så förstod hon att hon måste skärpa sig, eller vad vet jag. 

Pappan skjutsade henne till bussen. han kom hem sent igårkväll så vi var själva hela kvällen. Men det gick jättebra det med. Övertalade henne att göra en supersnabb dusch och sen var hon hungrig "tidigt" 19.30 så jag fick henne i säng runt 20.30 så hon sov strax innan 21. Jag tycker att hon sover på tok för lite för att vara 3 år så när jag är själv försöker jag lägga henne lite tidigare. Det är ändå jag som ska få upp henne på morgnarna så tycker hon kan lägga sig lite tidigare ;) och det är så bra för jag har itt "hemliga vapen" när hon ska sova. Jag sjunger "byssan lull" för henne (vilket är den enda vaggvisa som jag kan HELA texten på, dock bara 1 vers...) och då blir hon tyst direkt och så fort hon blir tyst så somnar hon snabbt eftersom hon är så trött. Så för mig tar en läggning ca 10-15 minuter medan föräldrarna lämnar henne i rumnet efter ev en saga och sen ropar hon på dem i 1,5 timme. Jag kanske borde lägga henne oftare? Fast jag tycker att föräldrarna ska ha sista stunden på dagen med sitt barn, jag tycker iallafall att det är viktigt men det är ju även viktigt att hon sover och om jag kan få henne att somna snabbare så kanske det är värt det. 

Idag hände inget speciellt igen. Gick på promenad på stranden med Pepa (som typ alla andra dagar denna vecka) haha åtterigen gick vi i ca 1 timme men knappt mer än 3 km. Men det är så mysigt att bara strosa längs med vattnet och plocka lite snäckor och bara njuta av utsikten. När vi kom tillbaka så packade jag en liten väska för imogron ska hela familjen + jag åka på en weekend (med några från föräldrarnas kyrkör tror jag). Jag har frågat vart vi ska men glömt bort namnet men nu när Lucia frågade så snabbade jag upp att det är en nationalpark som typ ligger vid Cadiz. Haha lite komiskt att precis när jag skriver detta så kommer Ladis in på mitt rum och frågar vart vi ska imorgon :) Det ska bli kul att komma iväg nånstans med hela familjen, tråkigt att jag missar vår au pair träff men jag träffade Sophie igår så det känns okej. En vecka går snabbt så hittar vi på något nästa helg :) 

Runt 13 så åkte pappan och jag in till Malaga för att gå till polisen. Om man ska stanna här mer än 3 månader så måste ma ha ett uppehållstillsstånd eller nåt sånt och imorgon har jag vart här i 2 månader (!!!!!) och jag ska ju stanna 8 till så måste fixa det. Visade sig att man måste stå i en jättelång kö innan man kommer in (och jag vet inte vad man gör när man kommer in) men det är bara öppet mellan 9-14 och eftersom det var mycket folk och klockan snart var 14 så får jag åka dit direkt på måndag morgon och fixa det själv. Hade vart skönt att ha med sig en av föräldrarna som pratar spanska och förstår allt. Men jag vet typ vad jag ska säga och de som jobbar där borde ju veta vad jag vill då jag antar att de flesta i kön vill samma sak. 

Tror att Laia ska åka på simning ikväll så tänkte fråga om jag kunde följa med för att få komma iväg och göra något. ÄVen om jag säkert måste sitta på en lektare och titta och vänta eller nåt så vill jag ändå följa med. Sen ikväll får vi se om jag tittar på idol eller doobidoo. Förresten, vänta er inget inlägg i helgen. Jag har inte med mig datorn och vet inte om det finns wifi på hotellet eller om jag ens kommer ha tid för att blogga. Det är ca 3 timmar bil till Cadiz så skulle kunna blogga då men jag har inte så mycket internet kvar i mobilen så får se. Hoppas iallafall att ni alla får en bra helg! 

Så tisdagen blev så två helt olika dagar. en fruktanssvärt tråkig och ledsam morgon men efter lunch blev allt bättre och på kvällen så kändes morgonen väldigt avlägsen. På kvällen pratade pappan allvar med Laia och onsdagsmorgonen gick sååå bra. Hon protesterade ingenting och lyssnade på mig. Allt gick jättesmidigt och önskar vi kunde börja alla morgnar resten av året såhär. Även imorse gick det bra, hon var nästan påväg att bli arg och gråta men för en gångs skull så lyssnade hon på mig innan hon blev ledsen. Annars på morgnarna blir hon ledsen och skriker utan att lyssna på vad jag har att säga. Så även de här morgonen gick utan skrik och gråt,  känns mycket bättre då :) 

Igår när jag hämtade henne från bussen så sov hon (hon och hennes kompis har sovit på bussen två dagar i rad så jag undrar vad de gjort för jobbigt i skolan?) så jag fick bära henne hela vägen hem (tur att det inte är så långt), om jag lyckats få henne att gå så skulle det nog ha tagit hela kvällen.. Så vi skippade parken igår och gick direkt hem och åt mellis. Sen spelade vi ett spel som likanr fia med knuff, med pappan och sen duschade vi. Hon blev dock superledsen för att hon inte fick ha sina kläder på sig efteråt utan skulle ha sin pyjamas på sig (och för att hon var så trött). Sen åt vi middag alla tillsammans (utom mamman som är  nånstans och kommer hem på fredag). 

Idag har jag vart med Sophie på el centro comercial (köpcentrum) och shoppat loss ;) haha köpte tre tshirtar och en jättemysig stickad tröja från zara. Sen köpte vi lite kakor att ha i våra hemliga "när du blir hungrig på kvällen men inte vågar gå till köket och hämta nåt att äta förråd" haha. Och vi båda två gjorde misstaget att betala med alla våra mynt så vi hade inte tillräckligt med mynt för bussen hem (det är ett annat bussbolag som körde bussarna till köpcentret så vi kunde inte använda våra vanliga busskort) såå vi gick till La Cala (där Sophie bor) tog ca 20 min och så tog jag bussen därifrån :) när jag kom hem så spelade jag lite fiol och sen gick jag på promenad med Pepa och hämtade Lucia och Adriana. Snart ska jag gå och hämta Laia, idag går vi också hem och leker för hon har sin skoluniform på tordagar och fredagar och då är det kjol som gäller och tror inte föräldrarna skulle gilla om hon lekte och smutsade ner den.. 

Som sagt vet ej varför bilderna inte kan vara åt rätt håll men orkar inte bry mig, lättare för er att vänta på huvudet ;) här får ni iallafall en liten blick över hur vacker denna stad var!!   

Så i lördags åkte jag till orkestern, var så hängig så jag åkte efter halva. Men pkte inte hem utan åkte och åt lunch med Kasia och Sophie och sen passade vi på att se lägenheten där sophie bor då hennes familj inte var hemma. Vi bestämde oss också för att göra en utflykt p söndagen. Så på söndag morgon åkte jag med familjen in till Malaga (de skulle göra nåt där så kunde åka med dem) och mötte sophie och kasia på tågstationen och vi tog tåget till Fuengirola. En liten turistort men ganska tråkig. Fanns inte så mycket att se men det var ändå kul att se en annan stad. Dock så var det kul för det finns mycket svenskar i Fuengirola, så vi såg flera skyltar med tex svenska frisörer. 

Vi promenerade längs med stranden till ett gammalt slott med väldigt fin utsikt. På väg tillbaka stannade vi och åt glass och sen tog vi en buss upp till Mijas, en helt vit "liten by" 20 min upp i bergen. Liten och liten, ja den verkade inte så stor och alla gator var smala och husen små osv. Men "byn" har nästan 80 000 invånare så jag vet inte om jag tycker det är så lite direkt haha. Vi började med att äta lunch, dagens meny som var tre rätter och jag åt sallad till förrät, kött och pommes till varmrätt och det kändes som en helt vanlig lunch för första gången på hur länge som helst (saknades bara bearnaisessås)

Sen började vi vandra runt i staden. Stannade på utkiksplatser och tog kort, köpte souvenirer, gick på smala gator, gick in i ett jättegammalt stenkolster, såg åsne taxi som är lite vad staden är känd för (tycker dock mest synd om åsnorna). Vi fikade, alltså vekligen fikade. Vi köpte morotskaka, chokladkaka och nån annan kaka och delade på. Visst det var väl helt okej men fika är inte spaniens starka sida utan de kan hålla sig till glass så bakar jag egen fika nästa gång ;) 

Men alltså ååååååh vad fint det var i Mijas!!! Blev helt kär i alla vita hus utplacerade väldigt tajt upp i berget, smala mysiga gator, mycket växter, utsikten över havet och landet, små mysiga restauranger, fik och affärer. Såå fint!!! Man önskar ju ändå att man bodde i en så vacker stad! 

Efter vår fika tog vi bussen tillbaka till fuengirola där vi gick ner till stranden och satte oss och vilade en stund innan vi tog ett tåg tillbaka till malaga. I malaga gick vi till en pizzeria och delade alla tre på en pizza eftersom alla fortfarande var väldigt mätta efter fikat. Vi tog pizzan med oss och satte oss i en lekställning på stranden och åt. Fick se en superstor måne stiga upp över bergen och för första gången sen jag kom hit såg jag även några stjärnor. När vi gick tillbaka mot bussen så gick vi förbi en båt som hade nån form av uppvisning. Det visade sig vara en svensk segelbåt för nån konfirmationsgrej. Lite kul för när vi gick förbi så tänkte jag att "dem ser väldigt svenska ut" haha. 

Hade verkligen en toppendag i en supermysig stad med mina nya jättefina vänner!

Nästa inlägg kommer bara massa bilder från vår utflykt :) 

Okej så anledningen att jag inte bloggat är för att jag haft två superbra dagar och två sktidagar. Senare idag ska jag göra ett inlägg om helgen, Sophie, Kasia och jag var på utflykt till en sååå mysig stad! Men först ett tråkigare inlägg som ni kanske inte vill läsa men som måste finnas. Igår och morgonen idag har inte vart roliga. Kombinerat med att vara sjuk och förkyld för första gången utan min familj med att ha vart här i snart två månader och börjar förmodligen sakna min familj och vänner väldigt mycket så har Laia betett sig väldigt illa på morgnarna. Igår skrek och grät hon så fort jag väckte henne och samma idag. Jag har provat att bli arg på henne (vilket jag och pappan var i fredags som jag tror är anledning till vaför det är så illa nu) och imrose försäökte jag bara prata lugnt med henne vilket gick till en början men sen blev det precis som igår och flera andra dagar. Och efter en dålig dag igår så kände jag bara att jag orkar inte en morgon till och  jag kunde inte hålla gråten tillbaka den här morgonen. Det kunde jag inte igår heller men då lyckades jag gråta för mig själv och jag gick på promenad med hunden för att samla mig lite. Ska snart göra detsamma. Men just nu lyssnar jag på Brad Paisley (våran bilskiva) och saknar att köra bil och krama min familj. 

Efter att Laia åkt med mamman till skolan så låg jag på min säng och grät lite (låter kanske dumt att bli knäckt av en treåring, men att börja varja dag på detta sätt håller verkligen inte i längden och jag är alltid extra känslig när jag inte mår så bra och såklart blir det inte lättare över att min familj inte är här) ialla fall så trodde jag att jag lugnat mig och gick upp för att äta frukost men när mamman frågade hur det var och vad som var fel så kunde jag såklart inte hålla tårarna tillbaka. Hon sa att Laia är precis likadan mot sin pappa och det vet jag ju, och att hon beter sig illa med sina syskon ockås osv och jag vet ju det med men det känns såklart ändå jobbigt. Men mamman försökte trösta mig och sa att hon förstod att jag har en dipp nu, det är naturligt, inte må bra, sakna sin familj, vara i ett främmade land, hus med ett främmande språk. Men hon sa också att Laia tycker om mig att hon tex vill duscha i mitt badrum osv. Och jag sa att problemet är ju nästan bara på morgnarna, i parken eller när vi leker så är det nästan inga problem (om vi inte börjat dagen skitdåligt då kan det va lite problem) men oftast så är allt bra. Klart hon protesterar när hon måste duscha eller när hon ska ut ur duschen, men som sagt så protesterar hon inte bara med mig. Så frågade mamman vad jag behövde och jag sa "en kram bara" och så fick jag en kram. Min första "mamma" kram på nästan 2 månader. Hon frågade "ni kramas mycket hemma hos dig eller hur?" och ja det gör vi, och hon sa att dem inte är så kramiga (jag har märkt det) men att de skulle försöka för min skull. Sen innan hon gick fick jag en till kram och sen när jag satt och åt frukost så kom även pappan upp och kramade om mig och pratade lite med mig. Kändes bättre efteråt och känns ändå skönt att få haft ett breakdown. Inget man vill ha egentligen och man känner sig så oerhört blottad men samtidigt så tror jag det är bra att man vågar visa sig "svag" eller ledsen för det känns som att man kommer en person mycket närmare då. 

Nu ska jag gå på en promenad och sen (som igår) ska jag vila bort min förkylning och titta på greys anatomy (bestämde mig för att se från säsong 1 då jag bara sett de 3-4 senaste säsongerna). Skriva ett glatt inlägg om min toppenhelg. Sen ska jag hämta Adriana och Lucia och senare Laia och då går vi till parken och leker och allt är bra. Vi brukar leka med Laias klasskompis och hon börjar gilla mig. I början var hon väldigt blyg men nu vill hon leka med mig. Men hon och Laia är så olika. Laia är helt orädd och oförsiktig medan hennes kompis är mer försiktig och lite mammig. Laia är inte kramig och kan inte sitta still och hennes kompis är kramig och igår väcktes tanken "varför ville inte deras familj ha en au pair". Borde inte tänka så men jag har ju pratat med mamma och pappan vid bussen eller i parken, tjejn tycker om mig mycket efter bara att ha lekt i parken och hon har en supersöt lillebror. Men nu är jag inte hos dem utan jag är här och det ska också bli bra. Jag försöker få Laia att bli kramig haha. Och under den processen pågår får jag väl tigga lite kramar av hennes kompis i parken ;) 

Väldigt personlig och tråkigt inlägg och jag vet inte vilka som läser min blogg egentligen men jag vet att jag själv vill kunna gå tillbaka och läsa exakt hur det var och då kan jag inte sitta här varje dag och skriva saker och låtsas att allt är bra utan då måste jag var ärlig och skriva exakt hur jag känner. Vilket för tillfället är såhär.