Så tänkte berätta lite snabbt om lördagens konsert. Senare ikväll ska jag göra ett inlägg om söndagen med massa fina bilder! Men nu ska jag skriva lite snabbt för ska gå om 15 minuter och möta Sophie och sen Kasia och hennes systrar som är på besök den här veckan.

Så jag åkte till konserten och vi repade lite innan. Sen var det typ en timme innan konserten skulle börja. Jag hade ångest över mina skor för man skulle egentligen ha svarta men jag har inga helsvarta skor här... Så jag hade tagit mina nya converse som är mörkblå, men det vita är ju lysande eftersom de är så pass nya.... Och jag det var folk som frågade om jag hade svarta skor... Vilket inte bättre på hur jag kände inför att ha de på mig. Tänkte ta av mig dem och ha bara mina svarta strumpor men det känns så oproffsigt att sitta i strumpor så jag bestämde mig för skorna. Dessutom så satt jag längst ut på kanten så mina skor syntes ju ganska tydligt också... Försökte inte tänka så mycket på det men när allt annat är svart så sticker det ut. Men mormor och morfar har med sig svarta skor så nu har jag till nästa konsert! 

Förutom skorna då, hur gick konserten? Jo i den första låten som består av 7 stycken, så gick den första delen inte alls bra jag blev skitnervös och min hjärna slutade funka och jag visste inte vilka fingrar och i vilket läge jag skulle spela.. Trots att vi repat massor och jag kan det och det inte ens är så svårt. Och jag har gjort sååå många konserter och spelningar. Större och mindre än denna konsert men ändå var jag så nervös. Tror det var för att det är med en ny orkester och de är så bra och så tvivlar jag på mig själv och bla bla. Dessutom skulle man spela svagt och sakta i de flesta delarna av låtarna och då märker man tydligare om nån spelar fel. Så jag skulle väl sammanfatta det som att jag spelade lite osäkert.. Men efter den första delen så bestämde jag mig för att det skulle gå bra resten och att jag inte skulle vara nervös utan visa att jag också kan och mest för min egen del att jag inte skulle spela fel något mer. Och jag tror att jag lyckades. Visst nåt litet småfel blev det säkert men inget stort som jag kan komma ihåg i efterhand. :) 

Och jag skulle nog säga att det var en väldigt lyckad konsert sett över det stora hela. Lokalen var fullsatt. (långt ifrån lika stor som konserthallen men ändå) och publiken gillade det de hörde. Framförallt älskade de en av farbröderna från kören som var solist. Jag blev så glad för hans skull för han fick bravo-rop och mest applåder av alla. 

Sen var konserten slut och alla gick till sina föräldrar osv som var där och lyssnade. Och jag packade ihop och gick. Kände mig mer självständig och vuxen än någonsin men samtidigt även ensam. Alltid har jag haft nån som väntar på mig efter en spelning/konsert och nu fanns ingen att prata med efteråt. Lite tråkigt och då märkte jag även att jag inte njutit av konserten lika mycket som jag brukar göra. Tex när vi har spelningar med galdra så är det så himla roligt och man är så glad innan, under och efter. Men nu var jag bara nervös och kände liksom en press att göra bra ifrån mig. Och så hade jag ju inte direkt någon där att uppleva det med. Ingen av mina vänner var med och spelade och ingen mötte upp mig efteråt :( 

Så ja, jag gick till bussen. Precis som efter vilken vanlig repetition som helst. Firade med att köpa en sallad på mcdonalds som jag stressåt innan bussen kom. När jag kom hem så sov alla och jag gick och la mig. Och det var det. Såklart roligt med en konseert och det är ju vad vi övat och väntat på hela hösten, men för mig så var det inte så roligt som det brukar vara. 

Har precis spelat fiol i ca 45 min. Bara galdralåtar. Till en början var det kul, gjord mig glad trots att det inte alsl är lika kul att spela alla låtarna själv.. Men det fick mig att tänka tillbaka till gruppen och alla spelningar och roliga minnen vi har. Vi hade alltid så kul tillsammans, speciellt under och efter sommaren då vi jobbade tillsammans. Och jag saknar det så himla mycket. Nu när jag spelade de sista låtarna så tänkte jag på den sista torsdagen vi hade tillsammans. När vi satt i musiksalen på stålfors och spelade, för de flesta av oss, för sista gången tillsammans som just gladra. Galdra går vidare utan oss, men frågan är om vi går vidare utan galdra? Jag kommer ihåg hur jag (och andra) kämpade mot att inte gråta under hela sista timmen, men när vi hade packat ihop instrumenten och gick ut för att åka hem så brast det för oss. Sandra och jag stod och storgrät ute i korridoren och när jag tänkte hur ska jag kunna köra hem såhär? Det gick men när jag släppt av Malin så tog jag grusvägen hem och då var vägen dimmig för alla mina tårar. Alltså jag gråter bara jag skriver om det här nu. Galdra blev en så viktig del av mitt liv under flera år. Det går inte riktigt att förklara vad allt betydde för mig men det var liksom den bästa timmen på hela veckan. Man kunde släppa skola och allt annat och bara spela och skratta med sina vänner. Hur bra är inte det liksom? Och sen helt plötsligt tog det slut. Det var skitjobbigt och verkar som att det fortfarande är det.

Men jag kommer för alltid att bära med mig musiken och alla minnen vi har tillsammans. Och om en tag kanske det inte gör mig ledsen att spela låtarna som vi spelade tillsammans, utan jag hoppas att det alltid kommer att göra mig glad. 

fina fina galdra <3

För bara tvår år sedan var det min klass som stod på scen och gjorde vår sista konsert tillsammans. Tiden går nästan för fort och ibland önskar jag att den gick baklänges så jag fick träffa alla underbara människor igen och göra om alla fantastiska konserter. För som jag saknar det... ? men nu var det dags för Emmas klass att göra sin sista konsert, och jag tror att de flesta i hennes klass har samma ångest inför att göra en sista konsert och skiljas till sommaren..

Lite suddig, men den tagen från snapchat

Bjuder på den sista bilden, bara för att Kajsa gjorde så fina lockar på mig!!
Har vart i konserthallen idag och haft två konserter. Spelat bl.a med galdra och symfonin. Det var kul att göra en sådan här konsert igen, då det gav flera flashbacks till tiden på stålfors :/
Jaa och nu sitter jag här, med en söndagsångest större en någonsin... Har uppsatsskrivning imorgon. I fyra timmar (!!!) och på tisdag har vi biologiprov. Sen är det vara en vecka kvar till jullov och då har jag bara historiaprov och muntligt föredrag i spanska... Kill me...

Tack för att jag fick dela den med dig kompis!! <3

Jag har aldrig kollat på idol förut, det har alltid vart doobido som gäller (fast så är det fortfarande) och de avsnitt jag sett går lätt att räkna. Men i år så kollade pappa och jag på idol-audition för att få oss lite goda skratt ;) och ja, eftersom jag aldrig sett förut så ville man ju veta hur slut-audition gick till, och där så lärde man ju känna deltagarna och fick några som man hejade på. Och då var man ju vara tvungen att fortsätta titta och se hur det gick för dem. Nu är två av de jag hejade på från början kvar, i final. Och jag sitter och väntar med my. Strax ska vi äta och sen ska vi gå in genom entrén till globen och titta på finalen live (och ja, att one direction är där är ju en stor faktor till att vi sitter här då min bästa vän är deras största fan ;) ). Som jag sa, jag är förvånad att jag är här. Första året jag kollar på idol :)

Imorgon åker jag till Tyskland!! Alltså väldigt kort och snabbt blev det bestämt, men det är ett jobb på söndag. En plåtning i stuttgart. Alltså jag är nervös och överglad. Lite för tätt inpå då jag ska åka själv och byta flyg både dit och hem. Men om man vill att det ska funka så går det. Och jag hoppas att det går bra! Har dessutom match i Stockholm på förmiddagen så det är vara att åka direkt till Arlanda därifrån :) eller ja, vara och bara ;)
Nu ska jag träffa några ifrån laget och sen måste jag hem och packa färdigt, så vi höres!

Var inne på facebook och såg att nån hade länkat denna video, jag brukar normalt sätt inte kolla på länkarna/delningarna men nu gjorde jag det, och tusan vad glad jag är att jag gjorde det!! Killen sjunger så jäkla bra och är så modig. Det tog fem år innan han ens vågade söka till x-factor (vad klippet handlar om) och han var såå nervös i början på klippet, men sen....  KOLLA klippet säger jag bara!!!!

Alltså, jag har kollat på det 3,4 gånger nu och jag gråter fortfrande.. Så himla himla bra ♥

HÄR HÖR NI EN FANTASKTISKT SÅNGARE!   (amanda goes wild on caps lock haha, men snälla, kolla!) 

//Efter att ha letat fram lite fler låtar med killen, så visar det sig att han vann hela x-factor :)))))))))) //