Äntligen var det dags att träffa au pairerna. Vi skulle dock inte ses förrän vid 13.30 så jag hade ganska mycket tid på morgonen. Började med sovmorgon (till 8.30..) och han sen titta lite på en serie då familjen åkte och köpte plantor. Tog bussen till Malaga och när jag satt där så tänkte jag "hur kan man vara så glad över att träffa helt nya människor? Kände samma glädje när jag såg familjen första gången på flygplatsen som när jag såg tjejerna idag. Det visade sig att de var jättesnälla och toppen båda två. Sophie från Tyskland är 18 år och har bara vart här en vecka, hon bor typ i min stad, det är som torshälla till eskilstuna kan man säga. Kasia från Polen är 26 år (hon sa till oss att hon var gammal haha, men hon har vart au pair i Norge förut) och hon bor i Malaga, fast åt andra hållet så att säga. Vi började med att gå upp på en utkiksplats där man såg hela Malaga. Ganska häftigt att se faktiskt, så mycket byggnader! Och jag tycker det är så fint här med havet åt ena hållet och bergen åt andra:) 

(jag vet att det är sämst kvalite på bilderna, borde ha köpt en riktig kamera att ha med mig...) 

Sen gick vi nerför berget vilket typ var jobbigare än att gå upp då jag har massa träningsvärk i låren... Haha, sen gick vi och åt. Hela tiden så pratade vi, om våra nya familjer här, barnen, vad vi gör, vad vi saknar, konstiga saker, språk osv. Det var så skönt att äntligen träffa några i samma sits som mig. Och jag tror att det var därför som vi förstod varandra så bra. Vi upplever samma sak och förstår precis hur det känns osv. Vi bestämde att vi ska träffas varje söndag då vi alla är lediga på helgerna och det kommer nog att vara jättekul. Nästa vecka blir det stranden i Malaga. Förmodligen så kommer jag träffa Sophie lite mer då hon bor mycket närmare mig, men det kommer vara så kul att ha det här varje söndag, något att se fram emot när veckan känns lång och tråkig. 

Sen gick vi mot stranden och köpte glass och satt där en stund innan vi fortsatte att gå. Vi gick längs stranden en ganska lång bit, och eftersom jag hade skoskav från igår så var det liiite jobbigt för mina fötter. Tillslut stannade vi vid en hållplats där min och Sophies buss stannar. Sen tog vi bussen tillbaka, Kasia skulle gå tillbaka vilket måste vara närmare 10 km men hon sa att hon tyckte om att promenera och brukade hajka så det var inga problem. Nu sitter jag på sängen med två feta blåsor på hälarna och vill aldrig ta på mig skor igen typ... 

Sophie, Kasia och jag (charmig bild jag vet).

Alltså är verkligen så glad att det gick så bra idag. Båda två var supertrevliga och lika glada som jag över att det äntligen fanns nån annan au pair att träffa här och jag tror att vi kommer ha kul tillsammans i år (båda stannar till sommaren vilket är bra). Vet inte riktigt vad mer jag ska säga mer än att jag är glad och tacksam över att allt gått så bra den här helgen, med orkestern och med det här och jag tror att nu kommer det bara att kännas bättre och bättre! Kram!