att säga hej då till en vän som man har träffat nästan varje dag i fyra års tis är inte lätt, vetskapen om att man inte ska ses på flera månader är ännu svårare att förstå. det är inte heller så lätt att hålla sig ifrån tårar när man kommer till den här punkten. 

Jag kunde inte hålla mig, utan började grina när jag gick på bussen och såg louise gå åt andra hållet utanför. om inte my hade setat på bussen så hade jag stått där och skämt ut mig totalt. hehe... my räddade mig ♥♥♥♥ och fick mig på andra tankar. (vilket var bra)

nu har vi tittat på teen wolf (och jag har inte hunnit med matten.........) och jag är glad att jag har vänner som my och louise. ♥