Så idag var det dags. Jag gick upp i tid och fixade mig och gick sen upp för att äta frukost med pappan och Laia (de stora tjejerna har åkt till sin pappa över helgen och mamman kom hem från reunion med jobbet ikväll). Jag skulle vara på plats vid 10 och vi skulle åka vid halv 10. Halv 10 var jag klar men då hade Laia pyjamas och sen när pappan var klar och bara hon var kvar så ska hon sitta och bajsa i 100 år. Så vi åkte inte förrän 10 i men vi kom fram typ 10 över och det hade inte börjat vilket var bra. Först när jag kom in i lokalen så var det fullt med folk och jag tänkte "shit vad många som ska spela upp, det kommer bli svårt för mig att ta en plats". Men så träffade jag dirigenten/den ansvariga och hon visade mig till konsertmästaren och min plats i första stämman. Efter att ha kindpussat hela stämman (trodde inte att ungdomar också hälsade så men det gör dem tydligen) så fick jag på platsen sitta tredje framifrån. Det enda jag kunde tänka var, det verkar som jag slipper spela upp, vilken tur, det här är nästan för bra för att vara sant. Jag som haft lite ångest för det här och så blir det riktigt bra på en gång. Kändes så skönt och jag blev 100 kg lättare haha. Det var första repet för hösten och vi spelade en låt som ska vara med på en konsert i november (det är 2 konserter i november) låten var inte svår och lite långtråkig på vissa ställen men kändes bra att starta lite lagom. (Nu kommer lite fiolspråk som alla kanske inte förstår, synd för er...) konstigt tyckte jag dock att man ofta gjorde det svårare än vad det var, tex. på flera ställen fungerade det bra att spela i första läget. Men istället så bestämde konsertmästaren )tillsammans med stämman) att man skulle spela i tex. tredje eller fjärde läget. och då skulle hela stämman göra det för att få ett så lika ljud som möjligt. Vanligtvis så brukar man bestämma själv i vilket läge man ska spela men jag vågade ju inte göra tvärtemot alla andra så jag spelade också i det högre läget men jag tycker det känns lite onödigt. 

Repet är varje lördag mellan 10-14 (med paus) så nu kommer jag att ha nåt att göra på lördagar. Visst lördagar är min lediga dag men jag är ju "hemma" och ledig på dagarna varje vecka så det gör inte så mycket att lördagarna blir uppbokade. Det verkar som att de flesta i orkestern är runt 16/17 år, men det finns även några som är typ 12 och de som jag pratade med sa att det fanns några äldre också. Alla verkade dock jättetrevliga och de pratade och tog med mig till en galleria på pausen, drog med mig i samtalet osv. Ställde frågor och var tyckte nog det var ganska coolt att jag kom från Sverige och inte från deras stad liksom. Så förhoppningsvis kan jag få några vänner (kanske några av de som är i min ålder) men jag känner att hellre att jag får några vänner som är lite yngre än mig än att jag hade vart med i den andra symfonin (som kanske skulle vart roligare spelmässigt) och får vänner som är 50+ haha. Jag fick iallafall ett varmt välkommande och blev involverad i gruppchatter på en gång. 

Vanligrvis så betalar medlemmarna en liten avgift varje månad, men en av de ansvariga som pratade med mig sa att med utbyteselever så gör man en kompromiss. Jag kommer på rep och konserter och slipper betala. Funkar bra för mig :) Dessutom så gör dem en resa varje år. Nästa resa är i februari och jag hoppas att jag kan följa med för det vore så kul. Är ju dock inte säkert att det går, måste prata med familjen här och med organisationen. Men jag tycker att det borde gå för jag har läst på agenturens "krav" på hemsidan att en au pair ska ha 1 veckas betald semester av familjen för varje 6 månader som man jobbar hos dem. Jag hade ju tänkt ta min semester runt Emmas födelsedag eller att åka skidor i alperna med min familj, men planen för orkestern är att åka till Kuba, och de vore ju inte helt fel det heller :) 

Efter repet skulle jag ta mig in till Malaga (vi repar inte i centrum) och när jag väl hittade vart jag var på kartan så var det 5 km in till "centrum". Tönkte ta bussen men nästa skulle inte komma förrän om 25 min så jag gick till nästa hållplats. Tror ni inte att jag blir passerad av bussen, såklart. Och med skoskav så fortsatte jag promenera (på en smal gångbana längs en 80 väg och ovanför en motorväg) och vid hållplatsen ser jag att jag kollat fel och att bussen kommer var 13:e minut... kommer in till Malaga och hittar en liten restaurang med indisk och mexikansk mat. Åt nån form av tortillas (tror det hette quedasilla eller nåt) SUPERGOD! Inuti min var det kyckling och ost och sen fick man sallad och sås till. Det var jättegott men jag var sktihungrig (kl var strax efter 15 och jag hade inte ätit sen frukost) så hade kunnat äta 2 till haha. Men gick vidare och letade efter fika, ville inte ha glass utan försökte hitta fika (svårt utomlands jag vet) men så såg jag mcdonalds och tänkte att deras chokladmuffins faktiskt brukar va goda. Det var dem inte här ska jag säga. Och deras wi-fi var dåligt. Gick till bussen, lyckades köpa busskort genom att förklara på spanska (stolt). Gick av bussen alldeles för tidigt för fick panik när den tog en väg som jag inte trodde. (senare blev jag återigen passerad av bussen när jag gick, denna gången med skorna i handen pga skoskav). Efter att bara ha legat på sängen en stund så gjorde jag det sista testet på mitt 12 veckors träningsprogram. Är så nöjd över tiden och även med min instas och resultat efter dessa veckor, men mer om det en annan dag. Nu är jag så trött, mest i kroppen efter att ha setat och gått en hel dag, men också efter en vecka med tidiga morgnar innan man kommit in i det. Såå ska titta på arrow och sen sova tror jag. Imorgon kan jag äntligen sova ut, ska inte träffa au pairerna förrän vid halv 2. Haha måste verkligen sluta skriva nu, undrar hur många som orkar läsa mina romaner till inlägg?? Godnatt!