Sitter på golvet i mitt rum med datorn i knät och lyssnar på våran inspelning av klassorkesterlåter. Samtidigt så läser jag allt det fina som folk i klassen har skrivit i våran grupp på facebook. Och när jag skriver detta så droppar det tårar på tangentbordet. Jag tror att nu har jag insett att det är över. Jag är inte längre en musikklasselev på stålforsskolan. Jag är inte ens en elev på stålforsskolan.

Sista låten på skivan är nu slut. Likaså är tiden med klassorkester, bruks, musikteori och konserter. Jag vill inte att det ska vara över, men samtidigt så måste man gå vidare i livet. Men jag önskar att jag kunde höra det med ER.

På sätt och vis gör jag ändå det, för jag ska lyssna på denna skiva om och om igen.
Nu börjar jag om.